Rastlös som jag lätt blir var jag tvungen att hitta på någonting ikväll och vad gör jag inte? Bestämmer mig för att ta en biltur ut till landet. Jag hade lite ärenden dit och eftersom jag ändå inte hade något att göra passade det mig perfekt. För det första älskar jag att köra bil, det äger. Jag sätter alltid på min älsklingsmusik, ofta gruppen ahmir och sjunger till deras ljuva stämmor, samtidigt som jag njuter av min ensamhet. Väl där blev jag välkomnad av hampe som spelade fotboll i trädgården = ett härligt vårtecken. När jag kom in i stugan, som jag så fint kallar det så blev jag välkomnad med en kopp kaffe. Jag gillar att komma till folk som dricker kaffe, det är så mysigt att sitta där i lugn och ro, prata och dricka upp sitt kaffe samtidigt. Det blev två timmars snack om livet med svärmor innan jag drog mig hemåt igen. Vi skojar alltid om att Oscar åker till mig och jag till honom. Vi har liksom bytt hem kan man säga. Otroligt skönt att bara kunna åka till varandra utan att behöva fråga och utan någon konstig reaktion. Det gillar jag.
Nu ska jag snart krypa ner i sängen och invänta en ny dag, tisdag. Jag längtar efter tisdag mer än någonting annat just nu, jag vill så himla gärna veta varför min kropp beter sig så som den gör. Googlar en del på mina symptom, men det borde jag nog sluta med. Jag har både könssjukdomar, inflammation i äggstockarna, njursten och sist men inte minst så är jag gravid på det. Hoppas att läkaren kommer med ett lindrigare svar. Det enda jag vill just nu är att bli friskt, helt och hållet. Kram på er vänner, sov så gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar