Vilken match. Jämt hela vägen... 2 poäng till Brahe, 2 poäng till Nässjö och så fortsatte det. Vi ligger under med 2 poäng när det är 20 sekunder kvar att spela och jag tänker att det är kört. 10..9..8..7..6 och S börjar studsa mot korgen 5..4..3..2 hon tar ett skott med lite längre distans och SÄTTER DEN!!!!!!!!! Lika. Förläning. Tjejerna kramar om varandra och jag hoppar och studsar på stället med min taktiktavla i handen.
Förläningen startar. Nya 5 minutrar kvar att spela. Det fortsätter vara jämt, hela tiden. Jag börjar skaka av nervositet och önskar att matchen snart är över. Skriker på tjejerna så jag tappar rösten. Fortsätter peppa! Med en minut kvar leder vi med ett poäng. Nässjö tar time-out. Brahes boll under korgen. E sätter 2 poäng!!! Ledning med 3 poäng och ungefär trettio sekunder kvar av matchen. Nässjö hinner aldrig tillbaka till sin korg för målförsök innan domaren blåser av matchen. VINST!!!!!!!!!!
Jag fick tårar i ögonen av stolthet. Att se mina tjejer gå framåt och kämpa som jag själv hade gjort på planen gör mig rörd. Matcher som den här är dom matcherna som är roligast att vinna, både som spelare och coach. När det är jämt, alla kämpar järnet, publiken är med och hejar och stämningen är på topp. Jag värderar en sådan här vinst högst på min vinnarlista. Att vinna med trettio/fyrtio poäng är att vinna överlägset, att utklassa. En sådan här vinst, att vinna med tre poäng efter förlängning är att aldrig ge upp, att fortsätta kämpa tills det smakar blod i munnen, att VILJA. Inatt kommer jag garanterat somna med ett leende på läpparna. Åh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar